Cornelis Vreeswijk — Begravningsannonsblues

Jag måste tyvärr tala om för er att jag är ännu vaken Med andra ord jag är tyvärr ej död ännu min vän Vid tillfälle amigo får ni gärna nämna saken Och informera läsekretsar att jag lever än Ja lever gör min kropp och själ När det härnäst ska tas farväl: Så ringer jag strax före Det kostar ej fem öre Förvisso har jag rest rätt långt och ödslat mina krafter Men resa är nödvändigt eller hur, inte sant? Om resan gör en törstig ja då finns det vissa safter Som verkar rätt uppiggande så vitt ur vägens brant Och kanske att man nickar till Och vaknar upp och har gått vill Ja morgnarna är kalla Det vet ju nästan alla Att här och där det finns små fina ställen Där solen plötsligt lyser varmt och allt är varmt och gott Och dagen går med lätt behag och plötsligt faller kvällen Och har du stet så somnar du så behändigt och så smått Och vem vill inte vara där Och slippa ränder och besvär Ja vem vill inte veta Vad en så'n stet kan heta Men en gång till Viktoria jag är ej en av liden Du får gå omkring i badet bra är afton käre bror Men jag har ingen Gloria, jag har ej gått ur tiden Dessutom är jag inte dummare än du tror Ja jag är kvar i detta land Så skriv en rad nå'n gång ibland Misshandla skrivmaskinen Och hälsa alla slynen Ja jag är kvar i detta land Så skriv en rad nå'n gång ibland Misshandla skrivmaskinen Och hälsa alla slynen