Cornelis Vreeswijk — En sång om gammelfjärden

Här är så vackert Jag är ensam Skönhet omger mig Grå som sagan Lyser som legender Se själv Det är en tavla Molnen rör sig Och bilarna Men kom tillbaks till tavlan: Inga människor att tala om Vissa hörs Jag är ensam I fjärden ligger ett rike sjunket En kungahövding häver sig ur vattenbrynet Vilar sig bland strandbanks-stenar Ser sig omkring och fnyser Han är ensam Ibland ambulanser Och det är ingen som vill se det Ingen hör detta fjärran larm och buller Det är arvtagarna som plaskar i kaffe Och löser upp skorpor Livlösa glasstårtor. Ah! Det värmer! Gott! I fjärran ligger det Ett rike sänkt Försjunket Som jag själv försjunker Snart har kläderna torkat: Snart går kung på torran land Och jag är ensam Snart far jag härifrån Res snart