Jean Sibelius — Visst drivor höga som skyn vi ha

Visst drivor höga som skyn vi ha, men julen, julen är inne! Visst smäller kölden i knutarna vid friska nordliga vindarna men julen, julen är inne! Och åter sjunga vi glatt som förr att julen, julen är inne; den klappar mild på vårt hjärtas dörr, förjagar sorgen, som bott där förr, och ljust blir åter vart sinne. O sjungen, sjungen, små vänner, då att julen, julen är inne. Den vännen, kärast för barnen små, vill åter gästa vår kulna vrå med månget leende minne. Så klinge sången i himmelshöjd ty julen, julen är inne. För jorden öppnar sig himlens fröjd, när barnasjälen, i ringhet böjd, mot himlen lyfter sitt sinne. O Herre, skänk över oss din nåd, när jul nu åter är inne! Ditt folk du lede uti ditt råd, att stöd och bistånd i råd och dåd hos dig beständigt det finne!