Monica Zetterlund — När min vän

"När min vän sökte min kärlek En morgon slöjad i grönt När min vän sökte min kärlek Då doftade blommorna skönt När min vän vandrade ifrån mig I solens klämtande glöd När min vän vandrade i från mig Var himlen så flammande röd I nattens dimmor och lysande träd Tystnade fåglarnas sång Månen förkunnande tiden är slut Och slog sin silvergong-gong När min vän vände tillbaka En morgon slöjad i dis När min vän vände tillbaka Var blommorna frusna till is I nattens dimmor och lysande träd Tystnade fåglarnas sång Månen förkunnande tiden är slut Och slog sin silvergong-gong När min vän vände tillbaka En morgon slöjad i dis När min vän vände tillbaka Var blommorna frusna till is Var blommorna frusna till is Var blommorna frusna till is"