Monica Zetterlund — Pantermannen

Jag hade vaknat mitt i natten Och tittat ut genom mitt fönster På min bänk i trädgården satt en främmande man Och av månljus genom bladens mönster, fläckig som en panter Och med ögon som briljanter Jag gick ut i sommarnatten, vem var han? Nattens panterman Utan ord så steg han fram och han tog mig i sin famn Och han kysste mig på munnen och log mot mig och strök mitt hår Sen var han försvunnen Men varför gick ut till honom? Till mannen som jag inte kände Jag var som hypnotiserad, var en dröm Ja, jag fattar inte vad som hände, fläckig som en panter Och med ögon som briljanter Jag gick ut i sommarnatten, vem var han? Mannen som försvann